Det känns på något sätt lite fel att sitta och sticka när det våras utanför fönstret. Men något ska man ju ha att pyssla med så min gamle vän symaskinen fick titta fram ur garderoben istället. Jag fick för mig att jag skulle sno ihop en kjol till lilla fröken M av ett tyg som jag köpte på Åhlens i julas (tyget som jag har använt som foder samt till kanterna är ett gammalt lakan från IKEA). Jag har nämligen lovat mig själv att jag ska vara beredd på våren i år. Det är lätt att glömma att det går fort när den italienska våren slår till. Rätt som det är så är det 20 grader varmt och alla lilla Ms sommarkläder har hunnit bli för små.
Något mönster hade jag visserligen inte. Inte någon annan bra kjol som jag kunde kopiera heller. Men det skulle väl inte vara så svårt att fixa till ett mönster tänkte jag glatt. Hmm... men hur gööör man egentligen? Efter mycket om och men så fick jag till något slags mönster som såg okej ut. Många timmar senare så hade det också, mot all förmodan, blivit en kjol. Mönstret hade jag dock inte mycket hjälp av för det fungerade nämligen inte alls. Man kan säga att jag jobbade efter principen "gör om - gör rätt". Men för att vara första gången så är jag ganska nöjd. Och viktigast av allt är att lilla M är glad! Hon ställde till och med upp som modell vilket måste ses som en succé!
To my surprise (and delight!) I have discovered that I have a lot of foreign readers. So from now on I will try to add a few notes in English as well:
Somehow it doesn't feel quite right to knit when spring is advancing rapidly outside the window. So I decided to bring out the sewing machine instead. The idea was to sew a new skirt for my little Miss M. However, I didn't have any pattern, nor another skirt that I could copy. No worries I thought: I'll improvise! It wasn't at all as easy as I had thought, but in the end M had her skirt. It's not great by any means, but for a first I'm quite pleased. More importantly: little Miss M is thrilled!
