Tant Brun

En vecka efter att Lilla Fröken M kommit tillbaka till skolan så var det dags igen, hosta, hosta hosta... Nu går hon på mediciner som säkert skulle kunna få kål på betydligt större djur än de små basselusker som hon bär omkring på men inte bryr sig hostan om det. Det enda positiva med det här eviga "vabbandet" är att det blir en del tid över medan Dora och Dinosaurietåget spelas för femtielfte gången på TV:n. Tid att avsluta julens stora stickprojekt till exempel!

Jag hittade mönstret till den här koftan i en av mammas Femina tidningar och blev genast sugen på att prova. Den stickas med stickor 9 och 10 (=snabbstickat) och mönstret såg ganska nybörjarvänligt ut. Bra för någon som bara har stickat små barnkläder förr. Så jag satte igång och nu är den alltså äntligen färdig! Jag måste säga att jag är barnsligt förtjust i resultatet. Koftan är mjuk och skön och underbart varm (stickad i Drops Eskimo garn). Och så gillar jag den chokladbruna färgen också, och de korta ärmarna.  Ett lyckat första större stickprojekt alltså trots en del skavanker som den uppmärksamme stickaren säkert ser. 

Ett annat, extremt enkelt litet pyssel har också hunnits med sedan sist. Jag återvann och snyggade till en gammal glasburk till kaffeampullerna. Lite brunt papper, klister och några klistermärksbokstäver var allt som behövdes. Och nu när vi ändå kom in på det så måste mitt miljömedvetna jag understryka att jag egentligen inte gillar de här ampullerna men vi fick faktiskt maskinen i julklapp så vad ska man göra? Dessutom går det faktiskt att återvinna ampullerna. Och tyvärr är det ju så att har man väl börjat så går det inte att sluta...

Sådärja, dags att ge sig ut på Drops hemsida och surfa efter nya stickmönster!

Pengagömma

Kom som vanligt tillbaka från Sverige med en hel hög mynt som jag inte vet var jag ska göra av. Jag hatar att ha småpengar drällandes överallt så för ett tag sedan förpassade jag dem till några tomma glasburkar. Hade någon slags idé om att jag skulle snygga till dem lite men som vanligt blev det inte av utan burkarna gömdes bakom diverse fotoramar och böcker i bokhyllan. Idag bestämde jag mig äntligen för att ta tag i saken. Först lade jag burkarna i blöt i varmt vatten för att få bort de fula etiketterna. Sen klistrade jag på lite scrapbooking papper, klistermärken och julklappssnöre som jag hade liggandes - man tager vad man haver. Voilà! Nu får burkarna lov att titta fram från sina gömställen!

Balett-tofflor för frusna tår!

Fick underbart mjukt, lila Eskimo-garn i julklapp av finaste vännen M (många M blir det)! Tusen tack! Garnet var tänkt till ett par raggsockor men jag valde att virka ett par "balett-tofflor" av det istället. För övrigt likadana som vännen-M själv hade knåpat ihop. Mönstret hittade jag på Drops Garnstudios hemsida http://www.garnstudio.com/lang/se/visoppskrift.php?d_nr=113&d_id=32 där jag är en trogen besökare. Jag älskar att virka när det går så här snabbt och lätt och dessutom blir både fint och användbart. Nåja, användbart kan kanske diskuteras. Ibland tenderar ivern att ta överhand och tofflorna blev tyvärr lite väl stora. Att virka om är inte aktuellt så jag gjorde snodden lite kortare bara så att de sitter på bättre. Kanten gjorde jag i mörklila restgarn och knapparna fyndade jag i mammas gedigna knappsamling. De här tossorna kommer att värma många frusna små tår i vinter!

En kompis till Nalle!

Här är han, Nalles nya kompis! Han kom till under mysigast möjliga förhållanden, i soffan framför brasan under en lång skön julhelg hemma i Sverige. Här har han krupit upp på fruktfatet men allra helst myser han med Nalle och lilla Fröken M. Under arbetet med Kanin har jag insett att Nalle är avig! Inte visste jag att det finns avig och rätsidor även på virkade saker men det syns faktiskt på bilden nedan. Nalle ser ju alldeles rutig ut! Ja ja, man lär så länge man lever. Nalle är dock inte bara rutig, han har ett hål i huvudet också, till skillnad från Kanin. Kanin slapp det där hålet eftersom jag äntligen har lärt mig hur man gör magiska ringar! Väldigt praktiskt och ganska enkelt när man väl kommer på hur man ska göra. Det finns massor av tutorials på nätet men det kluriga är att hinna med att titta och prova själv på samma gång.  

Mönstret till Kanin hittade jag på den här fina bloggen: http://crochetamigurumi.blogg.se/2011/march/monster-pa-lilla-kanin.html 

Det gick ju faktiskt inte att motstå honom!